Startsida | Varför Korv? | Bloglovin' | Twitter | Facebook | Bloggdesign

Vänner.

Skrivet 2014-03-19 klockan 22:05:34
Det här är inget jag berättar öppet egentligen, just för att jag inte orkar ta andras frågor eller kommentarer. Jag har alltid gjort som jag känner, det vet alla som känner mig. Jag lyssnar aldrig på andra om det inte är så att jag är osäker på vad jag känner eller tycker. Men jag tog kontakt med psykhuset och håller på med en utredning av mig själv. I de här samtalen och träffarna ska man gå igenom en massa frågor, test osv. 




Vissa saker är jobbiga att konfrontera med sig själv, tycker jag. Men psykologen har undrat flera gånger "men dina vänner då?" Jag vet inte faktiskt. Jag har många bra vänner, en del bästa, några jag tycker väldigt mycket om och skiter i om de tycker om mig tillbaka. De där ytliga vännerna har jag redan skitit i för längesen och jag har så många olika erfarenheter av olika 'folk' så jag bestämmer ganska snabbt vilken vän som är vad för mig. 

Alltså, jag har väldigt svårt för att verkligen, verkligen fastna för någon och sen vara rädd att den ska 'lämna' mig, att relationen tar slut liksom.. Det finns inte. Längre. En gång har jag blivit lämnad och blivit ledsen, på riktigt. Det kändes som att mitt livs kärlek hade lämnat mig, mitt hjärta blödde och vad jag grät. Vi hade bråkat om något obetydligt, börjat umgås mindre och hon hade hittat en ny.. När jag såg dem grät jag bara och mitt hjärta gick sönder. Sen hördes vi inte på något/några år. Jag försökte förstå vad som hände och med tiden insåg jag att alla är olika, vi går olika vägar i livet. Ibland händer saker som får oss att bara agera efter känslor och utan tankar. Jag förlåt henne inom mig för jag älskade henne fortfarande. 

En dag fick jag ett samtal. Det var hon, min vän. Hon var rädd att jag fortfarande var arg, att vi fortfarande var osams men jag blev bara så glad att hon tog kontakt! Jag själv var så rädd att bli avvisad. Sen pratade vi på och hon öppnade sig för mig som hon alltid gjort innan. Vilken lättnad! 

När Jolie och Varya döptes åkte hon hela vägen ner till Örebro från Norrland för att vara med på dopet och bli Varyas gudmor. Jag älskar dig, min fina vän <3 

Men jag är väldigt öppen, det är jag. Jag är inte längre rädd för att vänner ska lämna mig. Med tiden lär man sig att stå för den man är, det man gör och vilka som betyder något. Jag vill inte vara beroende av någon, behöva någon och jag vill inte att mina vänner ska känna så mot mig. Mina vänner ska få mig att må bra och tvärtom, ibland hittar de eller jag andra som får en att må bättre eller hitta nya sidor av sig själva. Varje dag lär vi oss nya saker. 

De som var mina bästa vänner då kanske jag inte ens har kontakt med idag. Jag mår inte dåligt. Sånt där trams om att man måste höra av sig, ställa upp osv känns bara..som krav. Det vill jag inte känna av en vänskap. Mina vänner betyder, det gör de. Men jag förstår om de hittar nya vägar i livet eller att vi växer ifrån varandra. 

Jag älskar er som jag har omkring mig, det är därför jag har er och när jag tycker om någon kräver jag det inte tillbaka. Vill bara att de verkligen ska veta att de är bra människor. ..Men när någon tycker om mig tillbaka tar det ett tag innan jag fattar det, fast de visat och sagt det. I mina ögon är jag bara skräp, faktiskt. 

Vet inte vad jag vill ha sagt med det heller, det är som vanligt. Tankar. Och utredningen går väl framåt på sitt sätt. Det är skönt att få släppa lös olika tankar och funderingar hos psykologen. 




Lämnade Korvar
Postat av: emelie

Skrivet 2014-03-19 Klockan 22:41:17
Känner igen mig så väl i det här inlägget. Alla får vara som dom är för då är man som bäst ♡♥

Svar: Har genom åren förstått att många är trångsynta och har svårt att förstå att genom livets förändringar så förändras även personer och deras relationer.
KalsongMorsan

URL: http://emeliestroem.wordpress.com

Postat av: Lisa

Skrivet 2014-03-19 Klockan 23:29:11
Jag älskar när du skriver så jäkla kloka ord! Du får mig att inse vem som är vän och vem som bara tar en förgivet. Du fick mig att öppna ögonen (fast de tog tid) I love you! ❤️

Svar: När jag pratar lyssnar du inte, men när jag skriver så förstår du? Knasboll 💋
KalsongMorsan


Innan du kommenterar

Inga skitkorvar publiceras, de spolas bort med det samma!
Bli en korvföljare du med:
bloglovin

Namn:

Email: (visas ej)

Blogg:

Din Korv:

Ska du lämna fler korvar? Bocka i rutan!
Trackback
RSS 2.0