Startsida | Varför Korv? | Bloglovin' | Twitter | Facebook | Bloggdesign

Mamman går upp i vikt.

Skrivet 2014-04-21 klockan 22:23:44
I somras började jag för första gången någonsin i hela mitt liv få ordning på maten. Att ta mig tid att äta. Det gjorde att min mage svullnade upp och många frågade och tjatade om att nu var jag minsann gravid! Hösten och vintern gick, magen lugnade ner sig och jag märkte på kläderna att jag gått upp. 

För mig har det aldrig varit viktigt att veta vad jag väger, vi har haft en våg som inte fungerat på flera år. Under graviditeterna har jag vägt mig med jämna mellanrum för att se att jag går upp. Min rumpa har varit försvunnen och Tobbe har hatat mina kärringtrosor som hänger som en påse i röven. Men nu sitter trosorna på rumpan, jag fyller ut jeansen en del där bak och en del byxor sitter tight om benen. Svullnaden på magen har åkt ner på sin rätta plats och jag har inte vågat väga mig. Känns kroppen bra? Mår jag bra? Tobbe är glad men vad känner jag? 

Det syns inte men jag känner det. Klev upp på en våg i helgen och när jag såg siffran höll jag på att smälla av! Jag har aldrig vägt så här mycket förutom när jag varit gravid, ångest, ångest och försöka komma tillbaka till känslan av hur jag mår. 

Förut, i flera år kan man säga att jag svälte. Omedvetet. Jag fann inte ro eller tid att ta mig tid att äta. Och jag mådde inte bra, yrsel, kallsvettades och det värsta var när hungern satte sig i huvudet. När den var i magen så magen gjorde ont så var det aldrig problem, när hungern satt i huvudet så huvudvärken dödade mig, då var det inte kul. Drack kaffe och åt choklad. Åt nånting "sålänge" hela tiden. Jag har ju inte fattat hur jag ska göra för att få det att funka, hur ska jag hinna med alla tider jag ska passa? På något sätt kom jag till insikt med att jag måste prova, lära mig på olika sätt HUR jag ska få tid. 

Idag mår jag bra tycker jag. Jag äter mat varje dag och frukosten består alltid av mer än bara kaffe och kaffe. Vissa dagar slarvar jag fortfarande utan att jag märker det men jag försöker. Det känns inte som att det skulle vara normalt att glömma eller skjuta upp att äta hela dagarna. Iofs är jag rätt onormal men ändå. Mycket sitter kvar i oss från hur vi växer upp. 

Men jag försöker fortfarande fokusera på hur jag mår och hur min kropp känns, för det kommer alltid vara viktigare än siffran på vågen. Jag älskar min kropp, min nya rumpa och att kunna använda jeans. 


Taget idag. 




Lämnade Korvar
Postat av: Krukan

Skrivet 2014-04-22 Klockan 01:26:57
Kan inte du skriva lite om ditt arbete? Inga detaljer om brukaren givetvis men allmänt hur det är att jobba och yrket i sig, vad du har för utbildningar, hur mycket du jobbar, hur det är att ha sovande jour, vad du gör med vårdtagaren osv.

Tacksam för svar.

Svar: Det kommer :) Håller på att fila ihop ett inlägg.
KalsongMorsan

Postat av: MansonDust - en mammablogg om barnmode

Skrivet 2014-04-30 Klockan 22:11:29
Vad skönt att du gått upp i vikt! Det behövde du, även om jag inte tycker mig se nån stor skillnad. Det är väl att du ser friskare ut. Mer hälsosam. :) Siffror säger inget, jag väger mig inte heller utan känner på kläderna. Önskar att jag hade samma slags kroppsstruktur som dig, men men. ;) Vissa går upp i vikt bara av att säga "bröd" haha.

Svar: Ja, men jag mår ju bättre och det är ju det som är huvudsaken ;) plus att Tobbe är glad, det FINNS en rumpa där! Haha, eller ja, typ. Nästan ;)
Du har that face, vi kan fortfarande byta. Jag får ditt ansikte så får du min kropp!
KalsongMorsan

URL: http://mansondust.nu/


Innan du kommenterar

Inga skitkorvar publiceras, de spolas bort med det samma!
Bli en korvföljare du med:
bloglovin

Namn:

Email: (visas ej)

Blogg:

Din Korv:

Ska du lämna fler korvar? Bocka i rutan!
Trackback
RSS 2.0