Startsida | Varför Korv? | Bloglovin' | Twitter | Facebook | Bloggdesign

Skruttig.

Skrivet 2013-08-31 klockan 12:27:09

Blä, jävla skitliv! Vaknade igår helt dunderförkyld och uschig. Hör ingenting för snoret har täppt till öronen, näsan rinner över av snor och huvudet bultar och känns tungt. Ont i kroppen. Att vara förkyld är fan det värsta jag vet. Hellre magsjuka, det är hårt men går över snabbt. En förkylning håller i sig till och från i flera månader. Snor, hosta och hängig i kroppen.

Varya är inne på sin femte blöjfria dag. Allt började med att hon förra veckan kände sig kissnödig, höll sig på blöjan och kom "Potta! Potta!" Så tog jag av blöjan, hon hade inte kunnat hålla sig och det kom i blöjan. Sen fortsatte hon, nästa gång var blöjan torr och hon fick kissa på pottan. Sen struntade jag bara i att ta på blöja, varför ska jag uppmuntra till att kissa på sig när hon så tydligt vill kissa på pottan? Hon får fortfarande sova med blöja dock. Hon kissar inte på natten men ibland kissar hon i blöjan på morgonen om jag inte går upp med henne. Så därför :)

Tobbe är iväg med Leon och veckohandlar. Bad han köpa med Alvedon åt mig. Det sista tog slut igår så jag fick ta barnens Alvedon imorse.

Kommer ägna hela helgen åt att vara skruttig och mysa runt i morgonrock.




Jag saknar er!

Skrivet 2013-08-29 klockan 23:07:38

Varsågod att fråga, önska och berätta saker i bloggen! Det saknar jag oerhört mycket. Era berättelser, frågor och funderingar över det jag skriver. Jag behöver lite annat att tänka på än bara EC och nya livet på landet.

Er, jag saknar er! Mina trogna läsare! Ni som följde mig, mina funderingar och som var en stor del av mig när jag bloggade.

En sak som jag funderat på och fått frågan om är, om jag kan visa hur vi bor. Inte bara från någon av er utan andra också och jag känner att jag vill vänta med det. Just nu vill jag bara att vi ska bo in oss och jag vill ha vårat hem oexpanderat just nu :)




Salig.

Skrivet 2013-08-29 klockan 14:20:24

Vi fortsätter dagarna blöjfria. Och det går ju som en dans! Helt fantastiskt!
När jag var på BVC sist så pratade vi lite om detta, att Jolie var blöjfri sen länge och att Varya både bajsar och kissar på pottan så tyckte hon jag var så duktig. Jag ser inte så på mig själv sa jag. "Jag är ju ändå hemma med barnen och har dem nära hela tiden, jag vill ge dem en chans som de tre stora inte fick." Så är det inte många som ser det, sa hon och tyckte det var helt fantastiskt .

Det är de små sakerna jag vill glädjas över. "Den som är glad för lite, har mycket att vara glad för" är något jag ofta tänker.

Som nu när vi flyttat, en stor förändring är att Leon och Marlon, som i vanliga fall är som katt och råtta, de LEKER och pratar med varandra! De är sams mer tid än vad de retas. Så jävla skönt rent utsagt!

Jag ba' sitter här mitt ute i ödeskogen, helt ensam och lycklig. För barnen, de sitter inne på Jolie och Leons rum och leker. Tillsammans. Det är så fint att höra.




Blöjfritt hela dagen.

Skrivet 2013-08-28 klockan 21:52:00

Idag skippade jag helt och hållet att ta på Varya blöja. Eftersom hon sa till varje gång hon behövde kissa igår på eftermiddagen och kvällen så litade jag på att hon skulle göra det idag också. Mycket riktigt. Här hemma hade hon t-shirt och trosor och när vi gick ut fick hon ha kofta och korta leggins.

Jag vill att hon ska förstå att jag förstår henne. Att mamma lyssnar och erbjuder när hon säger till. Ute sa hon inte till men betedde sig och gjorde en blick hon brukar göra när hon är kissnödig. Hon fick kissa längs grusvägen. Sen sprang hon iväg igen.

Jolie har inte kissat på natten sen.. Minns inte men det var väl vid sjukdom i vintras men ändå har hon själv valt att hon vill sova med blöja. Vet inte riktigt varför? Hon kanske tycker det är roligt eller mysigt? Så ikväll fick hon lägga sig utan :) Hon sa inget, annars brukar hon vara bestämd med att hon ska ha och få välja själv vilken.





Mera EC och tygblöjor.

Skrivet 2013-08-27 klockan 21:21:22

För ett år sen ungefär slutade jag helt att läsa bloggar. Jag orkade inte. Jag var klar med det mesta och tygblöjor och EC var det ingen som bloggade om. Eller jag hittade ingen intressant EC/tygblöje-blogg. Så jag har hängt mycket inne på http://blöjfribebis.se och olika grupper om EC och tygblöjor på Facebook. Lärt mig så himla mycket och önskar jag hade varit intresserad eller fått info redan när Liam var bebis.

Varya vaknar oftare med torr nattblöja, säger till när hon kissat eller vill kissa på pottan. Och det är så roligt. Från att aldrig säga någonting till att helt plötsligt säga till många gånger! Hon springer iväg och ropar "Potta! Potta!" när det är bajs på gång haha :) Så jävla söt!

Så hela eftermiddagen och kvällen idag har hon fått ha trosor på sig. Det har hon haft till och från hela året men nu är det roligare för hon säger till. Kisset är inte så viktigt. Huvudsaken har hela tiden varit att hon bajsar på pottan för att tömma hela tarmen ordentligt och inte småbajsa eller långtidsbajsa i blöja som de tre stora tvingades göra.

Varya ammar fortfarande, sover bredvid eller på mig och vill ofta bli buren och vara nära. Men hon är inte lika krävande och grinig som förut. Hon är så nöjd, tjock och glad. Följer efter Jolie, pratar som Jolie och är helt fantastisk. Jolie också. Underbara lilla vilddjur. De tre stora barnen är mina trollungar. Världens finaste.

Liam brukar ta med Varya till pottan utan att jag ens sagt till, han bara gör det. Så är det här och Varya följer. Tänk, hon är redan 16 månader gammal.




Skolbussen.

Skrivet 2013-08-26 klockan 23:52:17

Eftersom jag knappt bloggar längre så upprepar jag ofta saker, och det har jag också nämnt förut ;) Så det är inte meningen att tjata och hålla på, vissa saker gör mig glad eller ledsen och då tänker jag mycket på det så då kan det bli upprepat i flera inlägg.

Jolie hade dålig aptit hela dagen men inte så jag tänkte speciellt på det. Hon sov mitt på dagen, som hon börjat göra sen vi flyttade (hon slutade sova på dagen nångång när hon fyllde 2 år). Men sen la hon sig igen? för att sova. På sena eftermiddagen, tänkte att hon har väl inte sovit klart tidigare. Hon vaknade med feber. Jag åkte iväg för att jobba ikväll och Tobbe skickar sms att Varya också! har fått feber. Blä, stackars mina bebisar!

Och Marlon? Hans vikarie följde med han till skolbussen där de såg Liam, eller om de gick tillsammans och så åkte han bussen hem tillsammans med Liam! Helt fantastiskt! Helt utan problem! Han verkar klara det bra, jag skrev i ansökan att han är extremt åksjuk. Och här finns bara smala kringelkrok vägar och grusvägar men han har inte klagat eller så en enda gång. Med oss sitter han alltid fram och på skolbussen ska han sitta, reserverat så han ska kunna se vägen.

Idag frågade han om han fick följa med en kompis hem imorgon. Va? Marlon, min älskade stora son. Det går så bra för han, jag blir så lycklig.

De tre stora barnen har hittat vänner här omkring som är i alla möjliga åldrar. Tobbe skickade sms och skrev att Liam och Marlon hade kompisar uppe på Liams rum haha :) Jolie försökte råna en tant på hennes rullator inne på den lokala Ica. "Bibbis! Min bang!" och klappade på tantens rullator. Leon hänger inne hos grannen och umgås, hon är väl en..30-40 år eller något ;)

Och vi hyr det här stället. Det är en stor 4 rok plus att vi hyr en etta på vindsvåningen som är Liams egna. Han är 10 år och har flyttat hemifrån ;) Det är en lägenhet i ett hus. Så det är lite huskänsla och allt det där mysiga. Gos, gos. Grannarna är jätte trevliga, det finns inte så mycket folk här. Några enstaka hus mitt i skogen. Och bovärden och Tobbe kom överens om att tygblöjor is the shit.

Nu måste jag bädda ner mig och Varya för våra dagar börjar senast kl 06 och det är jag inte van vid :)




Skönt.

Skrivet 2013-08-26 klockan 13:43:34

Jag är så bortskämd med att ha tvättmaskinen i lägenheten och här har vi den i källaren så det blir en del spring. Fördelen här är att det går att hänga ut tvätten och det doftar ljuvligt! I stan luktade tvätten ouff efter den hängt ute på den äckliga balkongen ;)

I fredags valde Marlon att åka med skolbussen på morgonen med Liam! Oj, oj vad glad jag blev! Han bara klev på :) Imorse körde jag honom för vi var tvungna att åka till Ica och handla fika till dagens utflykt innan han skulle till skolan. Återstår att se om han åker med skolbussen hem med Liam eller om jag får hämta han. Jag och lärarna har sms kontakt hela dagarna. Vi bor en mil bort från samhället så det är ju inte bara att knalla iväg.

Jag har börjat jobba på ännu ett nytt ställe och det känns bra. Så nu har jag tre jobb och det känns ännu bättre! Jag och Tobbe byter av varandra, som vi alltid gjort. Det var därför Marlons fika glömdes av, vi är ovana att inte ha affär nära och jag jobbade hela helgen.

Jo, vi hade ju familjen på besök i lördags innan jag stack och jobba. Farmor, farfar, Daniel, Tuva och Erik. Vi grillade och åt tillsammans. Här behövde vi inte trängas som vi gjort i stan ;) Och farmor sa att barnen kändes lugnare och det stämmer ju. De sitter ner och äter färdigt. Nu har de tid och ro till det. Mysigt var det!

En som verkligen förändrats sen vi flyttade var Leon. Han har varit så tjurig, otrevlig och ful i munnen mot mig och resten av familjen. Efter några dagar här var han så lugn, fin och snäll. Sen var vi i stan torsdag och fredag för jag skulle till sjukhuset så barnen passade på att leka med sina vänner på gamla gården och..ouff. Hans konstiga beteende kom tillbaka direkt! Sa fula saker som knappt jag ens själv vågar säga. Och jag svär mycket.

En till som förändrats är Jolie. Jag kan numera röra mig utan att hon skriker och får panik. Känns så jävla skönt att jag tex kan resa mig från matbordet och hämta glas eller vad som helst, såna småsaker - utan att hon får världens panikskrik. Förut släppte hon allt, bara jag rörde eller reste mig. Ouff. Förstår inte hur jag stod ut, eller just det - det gjorde jag ju inte ;)

Nej, nu ska jag fortsätta med tvätten. Passa på medan Varya sover.




Fem dagar.

Skrivet 2013-08-22 klockan 22:22:25

Vi har bott här i fem dagar nu och jag fattar inte varför det tog så lång tid innan vi flyttade bort från stan! Jag trivs. Det är så tyst.

Det bästa är att Marlon, han somnar helt utan problem! Från att ha legat hela kvällarna till sena natten utan att somna, han somnar på någon minut! Inga problem en enda kväll trots att han inte har TV på sitt rum. Han valde rum själv och på kvällen ligger jag bredvid han och kliar några drag på ryggen. Och en sak som jag kom på när jag satt där var att han inte vaknat en enda natt här och gått upp gråtandes, livrädd och skakandes. Och jag, äntligen får jag titta på TV med min make! Äntligen får jag lite kvällstid ifred! :)

Och Liam, han är så nöjd så han vet inte var han ska ta vägen :) De lagar maten på skolan så han är tjock och proppmätt varje gång han kommit hem! Haha. Han åker skolbuss själv till och från skolan, utan problem. Han klarar sig och bara skuttar iväg. Båda barnen slutar så sent som 14.20 men så har jag en mils resa hem och sen en mil tillbaka till skolan så det är skönt att slippa stressa med hemmabarnen här hemma.
Liams egna ord om nya skolan "Mamma, den här skolan rockar fett!" Supernöjd.

Marlon behöver mig i skolan en stund innan jag kan åka så då är det skönt att han har längre dagar. Han själv tycker det är för länga dagar men han vänjer sig nog.

Leon och Jolie har börjat leka tillsammans. Det är så fint att se för han har bara tyckt hon varit jobbig och ivägen. Jolie gapar och skriker fortfarande men jag har märkt att jag kan röra mig mer utan att hon får panik. När vi bodde i konservburken kunde jag inte resa mig att gå, hon släppte allt och skrek i panik som att jag skulle överge henne. Skitjobbigt. Varje dag, hela tiden.

Jag och barnen var inne i stan i eftermiddags och jag parkerade på våran gamla parkering. Alla irritationskänslor kom tillbaka. Trångt, trafik, panik. Släppte lös barnen på gamla gården. Instängt, panik. Jag skulle till sjukhuset för att hämta mina nya hörapparater så jag lämnade de tre stora där på gården. Alla deras vänner var ute och de lekte medan jag var iväg. Att få åka därifrån och lämna den instängda stan var en lättnad.

Äntligen känns det som jag kan få lugn. Vara den mamma jag egentligen är. Jag har varit en hemsk mamma, hatat mig själv men inte förstått. Bara varit irriterad, arg, trött, orkar inte..Bråk varje dag, känt att livsglädjen är död för längesen och att jag lika bra kan hoppa framför tåget. Det låter hemskt men det blev vardag för mig. Att aldrig få vakna och känna någon glädje. Bara instängt, hopplöst och irriterat.
Men nu är det över. Barnen mår bra och är nöjda, jag har världens bästa make som orkat med mig. Nu trivs vi.

Och Varya, hon säger till när hon vill ha ny, torr blöja. Fem morgnar i rad vaknade vi och jag öppnade torr nattblöja! Hon är fantastisk. Ett tag var hon livrädd och grät när hon såg sina bajskorvar i pottan, hon var så rädd och grät att det kom tårar! Stackarn. Men nu vill hon titta på sina ståtliga korvar och följer med och kastar, vill se när de spolas ner.

Nu behöver vi bara få tiden så vi kan sätta upp hyllor, tavlor och annat. De tråkiga kartongerna ingen vill packa upp ;) Vårat nya, fina och underbara hem. Frihet. Fy vad jag mår bra just nu! Och vet ni? När klockan är sådär 21-22 vill jag sova. Haha! Jag som brukar lägga mig först vid 02-03 tiden. Det är skönt.




Fribajsare.

Skrivet 2013-08-20 klockan 23:46:17

Här har vi en som rätt upp och ner, helt utan förvarning, drar ner brallorna och bajsar mitt ute i skogen :)


Första skoldagen!

Skrivet 2013-08-19 klockan 10:58:31

Flytten har gått bra, vi fick med allt och alla barn! Vi har sovit här i två nätter och vad tyst det är. Det enda som hörs är Jolies gapande och skrikande men jag hoppas och vill tro att tystnaden får henne att förstå hur hon verkligen låter.

Liam, Marlon och Leon har utforskat området, hittat grodor och kojor i skogen. Det har inte tagit flera timmar för Marlon att somna. Han har iofs somnat första kvällen i min säng och igår i soffan. Liam har en egen lägenhet på vinden som är hans rum men vi har stängt av kyl och spis.

Det är en stor, enorm omställning!

Idag är Liam och Marlons första dag i nya skolan. Liam började fyran och Marlon ettan. Uff, oj! Liam gick in som ingenting och skaffade kompisar direkt medan Marlon hade det jobbigt. Tobbe var/är med han just nu och jag är hemma med de tre små.

Det kommer bli bra, jag hoppas det släpper för Marlon. Han har, vad jag fick uppfattning och känsla för, den bästa tänkbara läraren. Helt underbar!
De kommer att få åka skolbuss sen, jag måste ta reda på var den hämtar ;)

Nu myser vi för fullt, för gud vad fint och mysigt det är här! Helt fantastiskt! Varför flyttade vi inte från stan tidigare?




En faster och en kusin.

Skrivet 2013-08-14 klockan 22:33:24

Minns ni att jag fick kontakt med en faster långvägabort? Vi har haft mejlkontakt hela våren och sommaren och på Tobbes sista semestervecka så kom både hon och hennes son, min kusin, hit!
Tro att jag var nervös, bajsnödig och inte kunde sova! Tänk om de tyckte jag var tråkig? Att mina barn var jobbiga och tjatiga ;) Eller om de blev besvikna över att se vem jag var. Men jag måste säga att jag blev positivt överraskad för min faster var makalöst öppen för allt! Och min kusin var rolig och knasig :)

Leon visste att mina släktingar skulle komma så han frågade en massa, när kommer de? Var bor de? Var ska de sova? Hur länge är de här? Han var jättenyfiken.

Vi umgicks så mycket vi hann under veckan. Vi var på barnens ö, gick på stan, åkte ut till farmor och farfar och grillade och Tobbe gjorde rabarberpaj.

Vi pratade massor och det kändes konstigt när de skulle åka. Jag hoppas de kommer upp snart igen så de kan få hälsa på i vårat nya hem, få se oss när vi mår bra.

Vi saknar er :)



En vecka kvar..

Skrivet 2013-08-11 klockan 00:13:02

Tills vi flyttar!

Ska bli så skönt att slippa porten som är låst dygnet runt utan kod eller porttelefon; alltid jobbigt att ta oss in och ut ur hemmet, nycklarna är tröga och deformerade efter alla kast i asfalten, vi kan aldrig få oväntat besök och allt knöl med denna eviga låsta port.
Ska bli så skönt att slippa trafiken, alltid är det ambulanser, tåg, polisbilar, tutande och uteliv. Slippa vara rädd och hela tiden se efter cyklar, bilar och mopeder så fort vi går utanför porten.

Längtar så..Att kunna höra tystnaden ute i skogen, gå längs grusvägar, känna lukten av årstiderna och inte bara svaga dofter. Få njuta av vit, fin snö istället för svart snö.

Vi kommer bo ute i skogen. En mil till närmsta affär med grusväg och ha brevlåda på pinnar. Större utrymme. Gräs, en liten sjö med brygga, träd och traktorer. Ingen stressig miljö som vi har nu. Barnen kommer börja i ny skola och i veckan ska vi dit med Marlon och träffa special pedagogen och kolla runt. Liam och Marlon kommer att få åka skolbuss. Jag hoppas och tror att tystnaden ska få Jolie att förstå och att hon kommer höra sig själv bättre, hur högt hon skriker. Att det blir lättare för oss att sätta på henne hörapparaterna utan allt det här bullret och tjutet vi har här.

Jag längtar att få gå ut med barnen och titta på alla spännande saker och djur som inte finns här. Här finns bara söndertrampade sniglar och knappt inga fåglar. Kunna gå fritt utan all trafik omkring, i lugn och ro. Andas. Tystnad.


RSS 2.0