Startsida | Varför Korv? | Bloglovin' | Twitter | Facebook | Bloggdesign

Lördagens tanke.

Skrivet 2013-04-28 klockan 12:45:58

Jag kan inte känna igen mig i dagens 'kvinnoproblem' med att duga och godkännas av andra och presterandet. Jag har alltid mått dåligt av det förr så jag började gå inåt, vad mår JAG bra av? Att andra tycker, vill och sånt skit är inte viktigt. Egentligen.

Sen finns det såklart saker jag kan jämföra mig själv med andra, varför kan jag inte ha lika bra planering och framförhållning? Hur gör jag? Det mår jag otroligt dåligt över. Sen måste jag förstå och det gör jag, att jag är jag och de är de. Jag har aldrig lärt mig det där. Och många kan fråga och pika, det är otroligt jobbigt och påfrestande. Och ännu mer jobbigt att få andra att förstå.

Självkänslan, jag vet faktiskt inte hur det är med den. Jag mår ju bra och är trygg i det jag gör. Jag är ju mig själv och det är jag bra på.

Överallt tjatas det om att vara sig själv, inte vara som 'alla andra' osv men det är svårt. Jag förstår att små barn har det jobbigt för det uppmuntras att vara som alla andra av rädsla att den ska bli mobbad/retad, samtidigt som det uppmuntras att vara sig själv. Jag älskar reaktioner, varför göra som alla andra? Det gör mig starkare i mig själv och jag lär mig mycket om mig själv och har roligt på vägen.

För det är ju inte hur andra ser på mig som räknas, utan hur jag mår och känner i det jag gör.




1 år!

Skrivet 2013-04-25 klockan 07:29:51

För ett år sen flög en unge ut ur min kropp, bokstavligen talat. Hon får ut så snabbt att hon blev stasad och såg för jävlig ut ;) Hon kom från ingenstans och invaderade våran familj, vände vårat liv upp och ned. Fy fan, vilket år och vilken resa.

Älskade Varya. Skrikbebis, Jolies medbrottsling och syskonens lilla minsta syster.

Grattis på födelsedagen. Vi älskar dig enormt!




Ett tyst Krype.

Skrivet 2013-04-14 klockan 21:30:45

Ni är så tysta. Jag ser att jag får besök på bloggen men ingen kommenterar knappt ;) Finns kanske inget roligt att kommentera det jag tjatar om?
Eftersom jag skriver så sällan så upprepar jag ofta samma saker, det är inte meningen.

Varya GÅR!! Hon har tagit några ynka steg på uppmaning av oss, där kring påsk sen inget. Hon har rest sig själv från huk till att stå, utan stöd i veckor nu men inget mer. Fulast är hon när jag lagt henne för natten och hon vaknar igen på kvällen, då står hon där inne mörkret i sängen! Haha :)
Men igår, då gick hon! På riktigt! Så har hon gått många gånger idag! Så jävla söt, lilla Krypet. Nästa torsdag fyller hon 1 år.

Idag har hon varit nöjd, lekt med sina syskon, krupit och gått omkring utan att skrika efter mig. Så jävla skönt, sinnesbefriande. Jag har kunnat röra mig utan att hon skriker min hjärna i tusen bitar! Fler såna här dagar tack :)

Med pottandet fortsätter det att gå bra. Ingen bajsblöja på..minns inte sist jag bytte bajsblöja? Men kisset har jag blivit lat med. Jag tror jag kommit på varför hon inte säger till eller att jag märker något när hon är kissnödig. Jag började ju inte ECa förrän hon var 4 månader, efter ett tag blev det så enkelt med bajset eftersom hon visste att jag skulle förstå och tyda henne. Så hon sa till eller började knöla så jag skulle fatta. Men kisset, jag har bara rutinpottat henne. Lärt mig ungefär när hon brukar kissa, satt på potta efter vila, mat osv. Så hon har väl bara lärt sig att hon ändå får potta efter olika grejer och därmed känner att hon inte behöver säga till. Eller är jag helt ute och cyklar? För vissa gånger kan hon använda samma blöja i 2-3 dagar innan jag varit för långsam.

Det har aldrig känts pressande eller stressande, jag bara sätter henne så kissar hon. En gång sov hon naken på mig när vi satt i soffan, och så vaknade hon. Tobbe hade låst in sig på toan och jag undrade vad jag skulle göra, jag visste att hon skulle kissa. Så jag satte henne ovanför papperskorgen i köket! Det var fullt med disk i slasken ;) Just såna gånger blir det knepigt. Men nu har Tobbe för vana att ställa ut en potta när han ska låsa om sig.

Och Jolie, hon har varit blöjfri ett halvår nu. Yay! Lilla ministjärten. Hon är så liten och smal så hon kan bara använda vissa byxor. Nästan alla byxor hon har är gigantiska i midjan, har dekorationssnöre bara och går inte att spänna åt. "Hon kommer bli lika liten och galen som du!" sa Johanna en gång åt mig när miniJolie var nyfödd ;) Tro mig, hon är mer än galen! Hennes napp är hela hennes värld. Men hon börjar få fula, formade tänder av nappen så jag måste börja ta bort den..Hon och Liam är de enda som använt napp av alla barn. Liam måste varit..strax 4 när han slutade?

Nu ska jag försöka lappa Liams knän på hans byxor. Måste passa på när jag fortfarande har lite ork kvar och Varya sover.




Det snöar alltid i april, vet ni inte det?

Skrivet 2013-04-14 klockan 00:00:54

Nu verkar vi ha blivit friska. Några barn blev magsjuka och några klarade sig. Konstigt. Annars brukar hela högen ligga. Tobbe flydde inte hemmet denna gång, det kunde han inte för någon var ju tvungen att ta hand om Jolie och Varya när jag tog kräk. Jolie har haft feber till och från. Känns oändligt, detta.

Jag har inte kunnat jobba och vi har inte besökt öppna förskolan alls. Tror Varya är understimulerad. För första gången får jag uppleva en bebis som är det. Hon har suttit som ett plåster på mig och så fort jag sätter ner henne så skriker hon. Helt sjukt är det. Som att hon ska dö. Och hon skriker så det skär i öronen och genom hela hjärnan, slänger sig i golvet och dunkar huvudet allt vad hon har, rivs och slår omkring sig. Enda sättet att lugna är min tutte. Helt galen!

I början av veckan låg jag en hel dag med migrän och det var hennes dag i himmelriket. Hon tuttade och snuttade så nöjt. Hela dagen. Enda gången hon blev arg var när vi somnat och hon vaknat till och insåg att mamma låg på mage = tuttarna var gömda. Hon skrek åt mig, drog mig i håret och rev mig i ansiktet. Herregud. Men jag har börjat göra hemmagjord välling på hemmagjord havremjölk och gyllenmust. Hon har smakat och druckit, hos pappa går det bättre än hos mig ;)

Och vänner vill vara snälla och hjälpa med tips, men jag har levt med henne i snart 1 år och tro mig, jag har testat ALLT. Hon hatar att bli buren i sele, hon totalvägrar industrivälling/ersättning, hon vägrar napp, inget funkar. Hon ska bara bli buren och tutta. Får hon inte tutten så fixar hon det själv och drar fram dem. Båda. En att tutta på och en att hålla i. Vad är detta för demonbarn? ;)

Men sen är hon så jävla mysig så jag blir galen på henne! Sniffar och pussar henne i nacken och på halsen, hon bara njuter. Hon vill ju att jag ska bli galen på henne, hon blir skitnöjd då! Tror jag måste lugna mina känslor för henne annars kommer det stå i tidningen, som Lisa brukar förutspå; "Fembarnsmamma blev fyrabarnsmamma. Åt upp sitt barn. Mamman; Hon gjorde mig galen av kärlek." Haha :)

Och Jolie! Haha satungarnas satunge. Öppnar dörren i trappen, tar med sig Varya som är naken och stänger dörren. Så sitter de där och gör ljud som ska eka. Jag hör inte och hon har väl lärt sig det. Värst är när jag är i köket och diskar/spolar kranen, då hör jag inget av vad som händer i lägenheten. Låsa? Jolie låser ju upp så jag måste försöka få vana att låsa extralåset.

Med Marlons insomningssvårigheter är det fortfarande jobbigt men vi ska få hjälp, som jag skrivit innan. På utvecklingssamtalet berättade hans fröken att det går så bra när han är i skolan, han är glad, leker, pratar på samlingen och är verkligen någon alla vill leka med. Han både skriver och läser stora och små bokstäver utan problem, kan läsa och förstå meningar och återberätta texter, kan jättemycket engelska och det vet vi ju :) Det är ju Marlon. I skolan är han så fin och snäll men så fort jag hämtar han, eller i allmänhet emot mig är han stöddig, uppkäftig och dryg som fan. Det är ju bra, så han inte är sån i skolan ;) Åh, det är så svårt med Marlon. Jag vet inte hur jag ska göra. Jag pratar för mycket, vill vara pedagogisk och sånt men han slutar ju lyssna. Och att få han att förstå den andra sidan är för mig omöjligt. Mission impossible.

Leon har fått återvända till dagis, mot sin vilja. Fy, vad elak jag är. Men jag kände verkligen att han måste bort ett tag. Och väl där säger han inte ens hejdå, utan klär av sig glatt och skuttar in. När jag kommer och hämtar han så undrar han vad jag gör där. Världens bästa dagis. Och jättefina vänner har han där också.

Liam är bara ouff. Han har blivit sig själv; mammas pojke. Myser, kramas och är så stor och fin.



April.

Skrivet 2013-04-04 klockan 13:44:05

Så var april månad här. Månaden våra barn alltid blir magsjuka och i år var inget undantag.

Den här månaden fyller Varya 1 år. Sjukt. Hon har börjat resa sig att stå utan något stöd, hon dansar utan att hålla i sig och försöker darrandes ta ett steg. Helt utan att jag uppmuntrar. På påskafton tog hon FYRA steg, men då när pappa satt framför henne och hejade på. Sen gick hon fyra steg till mig också. Plutti Varya börjar bli ett barn! Med pottan går det bara bra, hon vet exakt vad den är till för och gör det hon ska utan problem. Sen reser hon sig bara när hon är klar. Hon försökte bajsa i blöjan igår men det ville jag inte kladda med :) Hon säger fortfarande inte till när hon är kissnödig och har aldrig gjort, men hon är så van att få kissa på pottan så hon kanske känner att hon inte behöver. Bajs är hon väldigt tydlig med, förutom igår när hon försökte ;)

Hon hör ju att det kommer kiss så hon vill känna vad det är och vänder sig alltid för att titta på resultatet i pottan, efter hon rest sig.

Jolie är en sällskapskissare och springer allt vad hon har till sin potta när hon vet att Varya ska dit. Haha så rolig :) När hon hör någon prutta säger hon "Ass!!" med stora ögon.

De tre stora barnen är alltså de som är sjuka. Återstår att se om de små också blir det. Jag hatar april månad. Fint väder, solsken och vi får aldrig njuta av de här första vårdagarna.


https://cdn1.cdnme.se/579964/6-3/pic_515d5b9be087c33719d9098a.jpg" class="image">

https://cdn3.cdnme.se/579964/6-3/pic_515d5b9c9606ee72e065faa8.jpg" class="image">

https://cdn3.cdnme.se/579964/6-3/pic_515d5b9cddf2b37c647c29ee.jpg" class="image">

https://cdn2.cdnme.se/579964/6-3/pic_515d5b9fe087c337c5645dad.jpg" class="image">


Samma.

Skrivet 2013-04-04 klockan 11:00:40

Varya och Leon är så otroligt lika. Både i sättet, personlighet och utseende. Det känns som Varya skulle vara Leons enäggstvilling, fast det skiljer 4 år mellan dem.
Hon ser exakt ut som Leon, är lika besatt av att bo vid mina tuttar och klänga i min famn, hon lägger kläder och saker över huvudet och bak i nacken precis som Leon gjorde. Hon flinar det där fula flinet som Leon och har små hårtofsar som växer bakom öronen. Sen är hon lika svartsjuk som Leon var.

Så fort jag kramade Liam, Marlon eller Tobbe så kom Leon farandes och puttade bort alla. Varya är likadan, river syskonen i ansiktet och puttar bort alla som är nära hennes mamma.

De här bilderna är tagna på Varya och Leon med exakt 4 års mellanrum, dvs samma månad de fyllde 1 år. Så här reagerar Varya när jag har Jolie i knäet och den andra bilden hur Leon reagerade när jag hade Marlon i knäet.


Läkarmöte.

Skrivet 2013-04-02 klockan 21:40:52

Idag var jag och Tobbe på första träffen inför utredningen av Marlons insomningssvårigheter. Farfar kom hit och tog de stora barnen så hade jag med mig Varya. Hon är inget barn än som jag lämnar ifrån än, hon är en del av mig ;) Som hon sitter fast på mig.

Vi var där inne i en timma ungefär och ju mer vi pratade desto mer inser jag att han faktiskt HAR svårigheter. Han är ju bara som han är i mina ögon och vi har bara lärt oss att leva med svårigheterna och hur han funkar. Det var inte förrän vi satt där på slutet som jag fattade. Men vi ska börja med en grej via barnläkargruppen eller något sådant. Med en sak som egentligen inte är ett problem för någon av oss men vi börjar där och ser sen. Hon pratade om bolltäcke och det är det ju någon läsare som tipsat om, så tack var det det så vet jag vad bolltäcke är. Tror det skulle bra en bra grej.

En kompis länkade till en autistisk sömnsvårighetsgrej på Facebook som jag gillade och Tobbe läste. På engelska, han fattar ju lättare än jag. Och sen berättade han för mig vad han läst. Tydligen ska det vara bra att bada varmt och länge innan sängdags och sen ska han få saga/film en liten stund innan man släcker helt och stänger dörren. Tydligen så tittar autistiska in i ljuset och 'fastnar' om de ska sova. Sen ska man öppna dörren och säga god natt och såna saker (inte prata och diskutera utan bara konstantera) och sen stänga igen så det blir mörkt. Sen gå tillbaka efter 30-45 min och göra samma sak om hen fortfarande är vaken. Vi får lägga upp en plan för hur vi ska ändra kvällsrutinerna. Marlon kommer bli galen och jag kommer ge mig och ändå sitta där tills han somnat.

Enda gången på dygnet jag får vara helt ifred är när jag lägger Jolie och Varya och de båda somnat..Jag brukar ligga kvar här en liten stund innan jag ligger hos Marlon resten av kvällen. Det tär på mig psykiskt att aldrig, aldrig få vara ifred. Från jag går upp kl 06.45 tills 00.00 ska någon vara nära mig. Jag får aldrig umgås med Tobbe på kvällarna, vi kan aldrig kolla på film tillsammans. Jag får aldrig, aldrig egentid. Skulle Marlon få hjälp att somna in på kvällarna skulle det underlätta så himla mycket och jag hoppas han skulle bli lugnare, jag skulle också bli lugnare.

Vet ni när hans problem började? När vi flyttade från baronbackarna och yxgubben, jan -09. Då var han bara 2,5 år. Sen dess har han haft problem att somna in. Och vi har bara lärt oss leva med det och förstod inte vilket enormt problem det var förrän vi såg hur mycket det påverkar hans närvaro i skolan. Vad sjukt egentligen. Vi tänkte bara att vi försöker allt och när vi hittat sättet så blir det bättre. Men vi har fortfarande inte, 4 år senare, hittat ett bra sätt. Folk har kommit med alla möjliga förslag men vi har redan testat allt känns det som. Men nu får han, och vi, hjälp.

Det är ju jobbigt för han också att ligga i sängen och inte kunna somna in. Tydligen så är detta vanligt bland autistiska personer. Nu har han ju bara atypisk autism men han har ju väldigt, väldigt mycket autistiska drag. Min stackars lilla Bools.



RSS 2.0